Den senaste rapporten här.
De har än inte läst Osloavtalet där Israel har minst lika stor rätt att bygga i area C som araberna i area A, B, där 95% av dem bor.
"Fred Nu" har i år hittat 1794 hem färdiga under de första 6 månaderna medan man - o ve och fasa - arbetar med 2840. Hur många som byggts i Ramallah - som har byggboom sen länge, eller den splitter nya arabiska staden Rawabi i närheten av Ramallah - tyst!
"Fred Nu" hade en tidigare rapport här.
[Den halva miljon judar som nu bor i area C och ökar med 5% årligen, ska tydligen inte få existera eftersom Fred Nu och Israels övriga extremvänster inte vill det.]
En några år gammal artikel om de enorma summor Fred Nu får från Väst på denna länken. Det lär inte vara mindre nu, tyvärr har lagförslaget i Israel om att denna typ av anti-israeliska NGOs måste redovisa pengar de får från utländska givare över en viss summa, inte än gått igenom, en sak som är självklar i många andra länder.
Här en artikel om en palestinsk NGO som också är väl försedd med våra skattepengar för att få folk att hata judarna i Israel.
Den 27 mars 2013 publicerade Miftah [som får stora summor från Sverige och bl.a. förhärligar självmordsattacker] - en palestinsk icke-statlig organisation (NGO) som leds av PLO:s talesman Hanan Ashrawi - publicerade en artikel på arabiska av NAWAF al-Zaru som upprepade den ökända och medeltida anklagelsen om ritualmord mot judarna. Med hänvisning till president Obamas senaste resa till Israel, skrev al Zaru, "Vet Obama om relationen, till exempel mellan" Påsk och kristet blod ? ! ... Judarna använde blodet av kristna i den judiska påsken ..."
Denna antisemitiska kärnmyt hetsade många pogromer mot judar i det medeltida Europa, vilket resulterade i mordet på tusentals och brutal eliminering av hela samhällen. På 1800-talet ökade anklagelserna, expanderade så långt som till Damaskus och har också gett nazistisk propaganda, bland annat i Der Stürmer. Nu har denna svagsinnade förfalskning liksom De Vises Protokoll blivit utbredd i arabiska och muslimska medier, bland annat genom publikationer av "traditionella" frivilligorganisationer såsom Miftah, och ingår i en dödlig blandning av anti - Israel propaganda och uppvigling . [Alltså med direkt svensk support.]
Miftah agerar dock inte på egen hand - dess synlighet och genomslag är resultatet av massiv finansiering från givare som, samtidigt som de offentligt fördömer antisemitism och hets, blundar för sin egen praktik. År 2011 (senaste tillgängliga rapporten när detta skrevs), omfattade Miftah s finansiär/möjliggörare EU (via Anna Lindh-stiftelsen), regeringarna i Schweiz, Sverige, Danmark och Nederländerna, Irland, Norge, Italien och Österrike, samt två officiella tyska politiska stiftelser (Heinrich Boell och Konrad Adenauer Stiftung), och den brittiska grenen av Oxfam (själv en mottagare av statliga medel). Likaså gav USA-baserade National Endowment for Democracy och International Republican Institute, båda skattebetalda, pengar mellan 2007 och 2012. (NED har anmält att detta flöde stoppats vid slutet av 2012, i motsats till många av de europeiska finansiärerna.)
Efter denna upprepning av ritualmord blev offentlig, till stor del genom insatser av en bloggare (ElderOfZiyon), försökte några finansiärer att distansera sig och avvisade allt ansvar för sina centrala roller. En Oxfam GB tjänsteman fördömde "klandervärda antisemitiska uttalanden" på Miftahs hemsida, men noterade samtidigt att den enskilda organisationen "har tagit bort det kränkande blogginlägget och utfärdat en offentlig ursäkt [efter påtryckningar utifrån , endast på engelska - inte på den ursprungliga arabiska webbplatsen]. Miftah har försäkrat oss om att individen bakom inlägget har fått en reprimand." Och i vilket fall som helst , Oxfam GB:s partnerskap handlar om att hjälpa "marginaliserade kvinnor och män för att stödja kvinnors rättigheter och jämställdhet/rättvisa." Ärendet är avslutat.
Likaså förklarade en NED tjänsteman från USA att de medel som lämnades var för Miftahs "unga ledarprogram , "medan Miftah hemsida aldrig har fått stöd av NED".
Sådana försök att kategorisera och förneka moraliskt ansvar är helt artificiellt och undflyende. Miftah är en flagrant politisk organisation, som Ashrawis roll visar. Enligt dess verksamhetsidé är det främsta målet "att engagera den lokala och internationella opinionen"för att stödja" den palestinska saken genom att sprida "det palestinska synsättet..." Med andra ord är Miftah klart en propagandaorganisation, och spelade en nyckelroll i den ökända 2001 Durban NGO Forum, vars deltagare antog en strategi för politisk krigföring mot Israel, med fasaden dekorerad med "mänskliga rättigheter och det civila samhället".
När dessa finansiärer beslutat att stödja Miftah, har de misslyckas med att kontrollera organisationens hemsida? Eller arbetade de hårt för att förbise många anklagelser om israeliskt "kulturellt folkmord", "krigsförbrytelser" och "apartheid", inlägg på engelska och arabiska som främjar anti-israeliska BDS- ( bojkott , avyttring och sanktioner )kampanjer och artiklar som glorifierar terrorism. En bit av Johorah Baker, "palestinska kvinnor och Intifada" (5 Juli, 2006) fokuserar på palestinska kvinnor som "beslutat att sälla sig till motståndsrörelsen," inklusive Wafa Idrees, som beskrivs som "början av en sträng av palestinska kvinnor ägnade att offra sina liv för saken." En annan hjältinna, Hanadi Jaradat, mördade 21 människor, däribland fyra barn den 4 oktober 2003 i Haifa. [Hon som var "Snövit" i Dror Feilers ökända spektakel som Historiska Museet tyckte var värt att förhärliga.]
Denna bakgrund står i skarp kontrast till Miftahs senkomna "ursäkt", som hävdade att Nawaf al - Zaru s artikel var "ett misstag och felaktigt publicerad av en junioranställd". I ett tidigare svar, även på engelska, attackerade Miftahs tjänstemän Elder av Ziyon för att de förolämpar dem och beskrev Al Zaru s artikel som hade "i korthet nämnt" ritualmord. (I själva verket hade bortåt halva artikeln fokuserat på denna myt.)
I denna kultur av hat är publiceringen av ritualmord långt ifrån ovanligt. Visst bör de europeiska och amerikanska regeringstjänstemännen som beviljade medel detta och andra sådana organisationer har ansett detta bevis. Likaså de parlamentsledamöter som godkände budgetar (i de flesta fall, utan tillgång till någon av de uppgifter som EU och andra tjänstemän har märkt topphemliga), och de journalister som var ointresserade avr denna politik och dess konsekvenser, har del i detta moraliska misslyckande.
Finansiärer, särskilt de som använder pengar från skattebetalarna, är också möjliggörare och ansvariga för alla aktiviteter, inklusive antisemitism, hos de organisationer som de investerar i. Den skada som redan har gjorts av europeiska regeringar och det amerikanska oansvariga stödet för Miftah och dess motsvarigheter är omätbar, och varje ytterligare bidrag gör större skada .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar