Sharon blev en gång premiärminister i Israel med större övervikt än någon annan, eftersom en huvudfråga var att INTE lämna Gaza, som hans huvudmotståndare från Arbetarpartiet ville. Några år senare floppade han helt ut och tyckte plötsligt att han skulle fördriva nästan 10000 judar från sina hem, bl.a. för att kunna glänsa hos FN, EU, USA och - som det skrevs böcker om - slippa polisdrevet efter honom för diverse illegaliteter. Han lovade hålla folkomröstningar om åtgärden, sket i det, han var tvungen att bilda eget parti och dra in Arbetarpartiet i regeringen för att få många nog röster. Det gick som det gick, även för honom personligen. Han har varit ett paket sedan dess och fått sitt namn för alltid svärtat i historieböckerna som en av de värsta lurifaxarna bland israeliska premiärministrar, näst efter Peres och kanske Barak. Netanyahu velade och var knappast någon kraftfull röst mot deportationen.
Olmert ville fortsätta på samma sätt med Judéen/Samarien.........
En översiktsartikel i JPost och en längre med fler detaljer i Wiki. Se också här. Bägge de första två länkarna nämner att vid ett tillfälle fick 14.000 israeliska soldater jobba för att förstöra deras liv. Det är alltså mer än 1.5 soldat per jude som skulle deporteras.
Nu vill Netanyahu och Livni ge bort ytterligare bitar av israelkontrollerat land. och kan förvänta sig samma resulat förstås, som när Sharon gav bort Gaza. Samma artikel talar om att 340.000 judar nu bor i J/S, och varför skulle de inte få det? Judar har ingen stämpel där bak med vilka områden de får bo i. För att eliminera dessa skulle det krävas minst en halv miljon israeliska soldater - ett givet inbördeskrig igång. Jag tror att Netanyahus namn i historieböckerna hade blivit nattsvart.
Här en artikel om kostnaderna för deportationen.
http://www.israelnationalnews.com/News/News.aspx/169230#.UcmsVTRSWCZ
Av David Lev
Först Publicerat: 2013/06/23, 09:57
Tnufa, organisationen som varit ansvarig för att bistå judar som kastades ut ur sina hem i Gush Katif som en följd av 2005 års tillbakadragande, är inställd på att stänga ned under de kommande veckorna. På söndagen presenterade Rabbi Ofir Cohen regeringen med organisationens slutrapport om sin verksamhet.
Allt tillsammans har det så kallade tillbakadragandet kostat Israel enorma NIS 9,482,184,000 ($2,633,940,000 = 17,734 miljoner SEK) i vidarebosättningskostnader för 8600 judar som kastades ut från sina hem i Gush Katif och norra Samarien. Det blir NIS 1.102.580 ($ 306.272) per person i vidarebosättningskostnader och assistans i åtta år sedan tillbakadragandet skedde. Men kostnaderna kommer sannolikt att fortsätta att klättra, 12% av de 1404 familjer som vräktes i tillbakadragandet väntar fortfarande på att komma in i permanenta bostäder, med 200 familjer som fortfarande väntar på tomter, tillstånd och finansiering för att bygga upp sina hem.
Trots deras lidande, sade Cohen att han inte trodde att de utslängda hade vänt ryggen mot staten och dess institutioner. "De förstår den svåra politiska situationen och behovet av att förnya sina liv", sade han och tillade att "Jag tror att vi kommer att återvända till Gush Katif. De utslängda valde att fortsätta som pionjärer, för att bosätta Negev och norra Israel. De är återigen en del av samhället och bidrar."
Cohen talade också med stolthet om Tnufas arbete. "Vi etablerade 22 bosättningar, det kan ingen annan myndighet säga. Vi borde kunna göra denna typ av arbete utan ett tillbakadragande. Och det är möjligt att vi en dag kommer att återvända till städerna Gush Katif. Jag tror att det kommer att hända." Se länk1 länk2 länk3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar